Vi människor är utrustade med en mycket effektiv problemlösningsapparat.
Vår hjärna. Vår tänkande hjärna har ett stark fokus på problem. Varför då?
Jo, genom evolutionen. Våra förfäder som levde som kringströvande byten, för dem var det livsviktigt att se eventuella problem, hot och faror för sin överlevnads skull.
Det var de mest nervösa och rädda stenåldersmänniskorna, med ett konstant fokus på allt elände som kunde drabba dem, som överlevde!
Det är från dem vi ärvt våra gener….
De positiva, coola och optimistiska typerna blev uppätna eller dog av annan oförsiktighet.
Visst är det bra att ha en hjärna som kan hjälpa oss med problem, faror och hot.
Det är bara det att vår ”problemlösningsapparat” hela tiden är igång! Den jobbar HELA tiden!
Vår hjärna gillar INTE att vara arbetslös och tyst.
Två exempel på ”problemlösarfavoriter”.
Den första är att utveckla och spela upp eventuella dialoger med olika personer som vi med största sannolikhet aldrig ordagrant kommer att ha, eller så kommer samtalet överhuvudtaget inte ens att ske.
”Om jag säger så här, så säger nog hon så och då svarar jag så, eller si …och då säger hon att…och då nämner jag …”
Den andra är att tänka ut olika scenario också för eventuella händelser som med största sannolikhet heller aldrig kommer att inträffa.
”Om jag gör på det här viset, kommer han att göra…., annars om jag gör … då gör nog han …och då kan jag vara beredd på att göra …”
Inte speciellt konstruktivt då det till och med finns studier som visar att uppemot 85% av det vi tänker och oroar oss för aldrig händer, och av de återstående 15% som faktiskt sker, så hanterar vi det bättre än vi trodde innan.
Att vår hjärna kan vara en problemlösarapparat är suveränt då vi verkligen behöver det, men är samtidigt förgörande om vi inte är behov av den egenskapen, utan skulle behöva uppmärksamma det underbara vi faktiskt har omkring oss i stället.
Det är det här som ställer till det
och som gör att vi inte upplever all lycka som vi skulle kunna.
Vår jobbande hjärna kan faktiskt se till att vi upplever smärta i våra mest lyckliga stunder.
Ditt livs kärlek – tänk om det inte håller, tänk om jag blir lämnad
Ditt drömhus – tänk om det börjar brinna, tänk om de höga träden blåser omkull och faller ner på taket
Din drömsemester – tänk om jag får soleksem nu eller blir bränd av en manet
Ditt första barn – hur ska jag kunna skydda dig mot allt farligt
Ditt första barnbarn – hur ska det bli att växa upp med all miljöförstöring
osv. ..osv…
Vad kan vi göra åt det här?
1. Lägg märke till, när problemapparaten är igång när du egentligen bara vill njuta, älska, vila, skratta, kramas eller bara vara. Att observera: – Hallå där du problemapparat, nu är du igång igen fast du inte behöver!
2. Öva varje dag, i att försöka hitta något vardagligt, som du förundras över, eller är tacksam över att ha i ditt liv. Notera vad det är, låta det få ta plats, ge det uppmärksamhet och låta det växa!
Idag skulle jag till ett jobb i en mindre by.
Snöigt väglag, lite sen och jag upptäcker att varningslampan till bensinen börjar lysa på en gång jag startar bilen. Jag hinner inte tanka, jag får tanka när jag kommer fram till byn, bensinen ska räcka dit.
Byn hade ingen bensinmack.
Hemfärd tillbaka genom skogen, en bra bit hem, grått, kallt med en starkt lysande varningslampa.
Nedräkningen på instrumentpanelen ”bensinen räcker i 50km”.
Ja, men det ska ju vara lugnt.
Nedräkningen på instrumentpanelen slår direkt över till ”bensinen räcker i 40km”
och efter bara 500 meter till, ”bensinen räcker i 30km”….
Idag känner jag lycka och förundran över att bensinen räckte hela vägen hem till bensinmacken
och att jag dessutom kom ihåg koden till betalkortet.